Blotlaget Agnefit

Blotlaget Agnefit

Om tankeboken

Det här är blotlagets tankebok. Vi informerar här om våra samlingar och blot men här finns framför allt utrymme för ord och tänkor kring hednisk tro och sed. Blotlaget finns också dokumenterat i bilder. För att komma i kontakt med oss, e-posta admin[snabel-a]folktro.org.

Påskens skådespel

Övriga aktiviteterPosted by Karl 10 Apr, 2012 02:02:21
Varje påsk håller Forn sed Sverige (f d Sveriges Asatrosamfund) ett vårblot i Gamla Uppsala. Vi deltar inte i blotet - för oss känns det lite mer som ett skådespel än något annat - men har som en liten tradtion att ändå träffas där, hälsa på en del gamla bekanta och sedan fara vidare till Jonas och Theres lilla gård norr om Uppsala. Extra trivsamt i år vad att värdparet - och blotlaget :) - fått tillökning: För snart två månader sedan kom lille Egil till världen. Makternas väl!

  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post56

Sommarminnen

BlotPosted by Karl 10 Sep, 2011 09:11:08
Det börjar kännas avlägset nu när nätterna är mörka, kalla och fuktiga, när björken gulnar och det snart är dags att skörda de sista rotfrukterna, men för drygt två månader sedan firade vi midsommar i Hägnaden. Några saknades men det blev midsommar ändå.


  • Comments(2)//agnefit.folktro.org/#post54

Samling i Hägnaden

Övriga aktiviteterPosted by Karl 25 Apr, 2011 00:13:35

I god tradition samlades blotlaget i G:a Uppsala för att beskåda Asatrosamfundets (Forn sed Sverige heter de nu) vårblot. Som vanligt deltog vi inte i arrangemanget men tog tillfälle i akt att träffa en eller annan gammal stöt från tidernas begynnelse. Därefter samling i Hägnaden där Jonas och Therese bland annat bjöd fin grillad kanin ur egen produktion. Om två veckor håller vi vårt eget såningsblot i Hagstugan.




  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post53

Bilder från Säter

Övriga aktiviteterPosted by Karl 20 Dec, 2010 09:06:34
Kom på att jag inte uppdaterat med några bilder från smidet i Säter. Till våren räknar jag med att vi kan ha något provisoriskt smide hemma på Hagstugan - så får vi lära dig allt vi kan Vaner. Nåja, det lär väl gå rätt fort...


För fler bilder av bättre kvalité - se bildarkivet.


  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post52

Juleld

BlotPosted by Karl 20 Dec, 2010 07:57:56
Som ni vet blir det av praktiska orsaker inget gemensamt julblot i år. Jag tänder dock julelden som vanligt här framför Hagstugan vid solståndet. Däremot tänder jag redan vid solnedgången istället för vid midnatt. Glöm inte att höja en skål och att skänka en tanke och ett ting till makterna. Jag bidrar så klart med en bild eller två på julelden.


Allt gott!


Kalle

  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post51

Mot Säter i helgen

Övriga aktiviteterPosted by Karl 05 Oct, 2010 08:37:45

På fredag drar vi uppåt Dalarna och smideskursen. Jag åker från Flen tidig e m och hämtar först Kent preliminärt 14.30 och därefter Jonas utanför Uppsala. Vi bor i gäststugan på gården. Glöm ej ta med egna sängkläder/sovsäck samt kursavgift (ev. plus 200 kr för kost och logi?). Det kan tillkomma ytterligare någon deltagare i kursen men det finns gott om plats i smedjan och fyra (tror jag) ässjor.

Fredagskvällen är Erik upptagen med en grupp smeder till midnatt så vi får klara oss själva. Han lägger fram lite smideslitteratur - eld i öppna spisen och en god öl (glöm ej) låter väl som en vettig avslutning på resdagen?

Vaner - vi lovar att hårddrilla dig så snart vi fått ordning på ässjan hemma i Hagstugan :-)

  • Comments(2)//agnefit.folktro.org/#post50

Svartsmide i Säter

Övriga aktiviteterPosted by Karl 17 Aug, 2010 11:16:12

Nu är svartsmideskursen i Dalarna inbokad: den 8-10 oktober drar vi norröver till Säter och Erik Vargtand. Vi bor i gäststugan på gården. På söndagen är det, som ni kanske kommer ihåg, tänkt att vi ska genomföra ett eget smide. Så börja redan nu fundera - och kanske skissa - på vad ni skulle vilja göra. Erik tittar på idéerna när vi kommer upp och bedömer om/hur de är genomförbara.

Kursavgiften tror jag ska betalas senast veckan före kursen. Mat och husrum ingår. Tror minsann att smeden dessutom eldar upp badtunnan åt oss också till lögardagens afton...

  • Comments(2)//agnefit.folktro.org/#post48

Inför midsommar

BlotPosted by Karl 26 May, 2010 14:51:17

Jag postade aldrig någon info om vår- och såningsblotet men alla hittade ju hit ändå. Tänkte istället i god tid starta en tråd inför midsommar. Tankar eller önskemål kring blotet? Ska hemmansägaren, jag eller någon annan hålla i det? Till festen kan vi bidra med ägg, gräslök, persilja, sallad och dill från egen produktion. Hur gör vi med resten? Vem tar med vad?

  • Comments(4)//agnefit.folktro.org/#post46

FolktroPosted by Karl 28 Feb, 2010 17:39:08

Idag när vi höll på med snöröjning hittade vi ett rådjur i djupsnön. Hon (tror det var ett smaldjur) orkade inte mycket mer än lyfta huvudet. Vintern har gått hårt åt vildsvin och rådjur. Eftersom det inte var vår mark ringde vi granngården men de kunde inte komma dit och skjuta djuret. I väntan på att få tag i en jägare, hämtade jag handyxan och kniven för att ta bort det. Inte roligt men värre att inte ha råg i ryggen nog att avsluta lidandet.

Väl tillbaka hade djuret flyttat sig några meter. Tänkte att jag kunde ge det en chans till, ställde nogsamt ifrån mig yxan mot en björk - ingen egg mot marken - och lyckades lyfta ut det på en plogad skogsväg där det finns en foderhäck lite längre fram. Men rådjuret säckade ihop på vägen. Jag satt mig ner och pratade lite till det, strök henne i pannan och hon verkade lugn. Sedan gick jag för att hämta yxan. Jag vet exakt var jag ställde den. Men yxan var borta. Puts väck. Jag letade runt trädet, under snön, överallt, men nej.

Jag hade kunnat sticka med kniven men det kändes inte bra utan att först ha bedövat djuret. Jag gick hem och strax därpå kom grannen med studsare och hund. Han hade vare sig hittat rådjur eller något spår efter det.

Ordet rådjur lär komma ur fornsvenskans "ra-diur", alltså ungefär "fläckigt djur". Men det moderna förledet "rå" känns lika rätt efter dagens lilla märklighet.

  • Comments(1)//agnefit.folktro.org/#post41

Bronsåldersmord och andlig kontinuitet

LivsåskådningPosted by Karl 30 Dec, 2009 13:25:51

Jag läser min julklappsbok, Bronsåldersmordet - om arkeologi och ond bråd död, av Jonathan Lindström (Nordstedts, 2009). Boken, en tegelsten om 600 sidor, berättar om den s k Granhammarsmannen, ett tämligen anonymt och bortglömt fynd från 1950-talet av ett bronsålderslik i Mälardalen.

Författaren lyckas dock genom egen och, framförallt, andras sakkunskap (exempelvis modern kriminalvetenskap) skapa en spännande och levande berättelse kring den förmodat mördade Granhammarsmannen och hans möjliga öde. Boken har marknadsförts som världens äldsta "cold case" och det är en ganska bra beskrivning av berättelsens upplägg. Till en början fascineras man som läsare av hur mycket fakta det faktiskt går att få fram ur ett gammalt fynd, samt att det faktiskt - genom lite slutledningsförmåga och en gnutta fantasi - går att skapa ett någorlunda trovärdigt händelseförlopp eller t o m en slags levnadsteckning.

Lindström har, naturligtvis, mött en del kritik för sina långtgående slutsatser men det tycks då som om kritikerna missar målet - det här är en populärvetenskaplig skildring (om än med vetenskaplig metodik i grunden) och inte en vetenskaplig rapport. Och som poplärvetenskaplig skildring av en forntida människa är den smått häpnadsväckande, även om författaren svävar iväg lite väl mycket ju längre berättelsen löper.

Varför då skriva om denna fornhistoriska mordskildring här? Jo, Jonathan Lindström bryter lite med den gängse arkeologiska historieskrivningen - han betonar kontinuitet och gradvis utveckling där arkeologin traditionellt velat se dramatiska och genomgripande förändringar, inte minst när det handlar om kultur och andlighet (eller "religion" som det betecknas från ett mer modernt perspektiv). Ur ett levande hedniskt perspektiv känns det tämligen självklart att hedendomen är en och densamma i grunden, även om myter och namn på makter och rådare har skiftat, liksom människors uttryck att för hålla sig till dem, under årtusendenas lopp.

I ett kapitel om den andliga kontext som omgav Granhammarsmannen skissar Lindström linjer mellan de få kända kunskaperna kring bronsålderns andlighet och den något mer bekanta sena järnålderns mytologi, något som antagligen vore otänkbart för många andra arkeologer och religionshistoriker vilka är vana att kategorisera och dela in såväl fysiska som kulturella och andliga epoker utifrån ett fåtal materiella fynd. Tidsaxeln vi alla fick lära oss i skolan där stenålder, bronsålder, järnålder och "historisk tid" börjar och slutar vid bestömda tidpunkter, ger en falskt förenklande bild av människans levnad på jorden, inte minst av vårt förhållande till andlighet och hednisk sed.

I mitt perspektiv avstannar inte jämförelsen vid en vikingatida mytologi. Det andliga arvet fortsätter naturligtvis in i kristen och modern tid genom folktron. Den hedniska seden idag är inte fattigare än förr. Bara annorlunda i uttrycken. Men grunden för seden - den verklighet vi förhåller oss till - är densamma idag som för de 2850 år sedan då Granhammarsmannen möte sitt öde och kastades i den sjö vi idag kallar Mälaren.

  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post40

Äggatider till jul

BlotPosted by Karl 25 Dec, 2009 19:54:21
Kring höstjämningen slutade hönsen, något tidigare än vanligt, att lägga ägg. Med mörkret gick de i vila. Normalt sett börjar de värpa igen framåt slutet av Torsmånad. Men i år hände det något märkliga att vi fann ett nyvärpt ägg på morgonen vid vintersolståndet, årets kortaste och mörkaste dag. Till julens inledning den höknatten hamnade ägget på julfatet som bars upp till viet. Vi sände ett ägg - och fick två åter - på julaftons morgon. Året började med goda tecken.

  • Comments(1)//agnefit.folktro.org/#post39

Julfirandet

BlotPosted by Karl 22 Dec, 2009 12:23:10

Med en bild från årets juleld - tack alla gäster för årets julfirande. En riktigt god jul och ett år med god äring önskar vi i Hagstugan.

  • Comments(1)//agnefit.folktro.org/#post38

Att runda hörnet

LivsåskådningPosted by Karl 09 Dec, 2009 08:47:56

Ödet brukar stå och vänta bakom hörnet i form av en rånare, ett fnask eller en lottförsäljare, dess tre vanligaste inkarnationer. Men ett är säkert - det gör inga hembesök. Man måste själv söka upp det.

Ovanstående är hämtat ur romanen Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón, en spretig och långdragen men bitvis ganska underhållande bok av en författare som torde vara Spaniens svar på Umberto Eco. Just det här citatet tycker jag dock var ganska kul och träffande.

Många talar om ödet i generella ordalag och kan då mena allt ifrån en allsmäktig gud till slumpen (ibland inspirerade av någon populärvetenskaplig skildring av kvantmekanik eller liknande). Men när man börjar skärskåda denna ödestro får de flesta kalla fötter. De ser sin fria vilja - som lätt krampaktigt upphöjs från ett mänskligt ideal till en naturlag - begränsas och kringgärdas.

Men en verklig ödestro har inte med slumpen att göra samtidigt som den inte heller är ett hinder för att leva sitt liv fullt ut. Tvärtom. Det är passiviteten som är hindret - att inte vilja eller våga gå utanför dörren och möta det som väntar bakom hörnet. Få av oss orkar/klarar/vågar rörs oss obehindrad längs vår varp. Den passivitet som följer på rädslan är farligt bekväm. Och här har vi måhända ytterligare en vägledare för vår uppgift under det ögonblick våra korta liv gnistrar till. Att fylla vårt öde med innehåll och mening. I den mån vi klarar och kan.

  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post37

Ovis

Ordlekt och diktatPosted by Karl 29 Nov, 2009 23:00:23

Ovis stegen
styr på stigen.
Tror sig känna
skogens alla träd.
Tror sig känna
vävens alla veck.
Så randas dagen
då ränningen rämnar,
och vägen ändar.
Var ska Ovis nu
styra stegen?


  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post36

Signa sjuk häst

FolktroPosted by Karl 28 Nov, 2009 16:41:52

Tor for i tre land, son gull gylles och glor vålles.



  • Comments(2)//agnefit.folktro.org/#post35

Köttets olust

DiskussionPosted by Karl 25 Nov, 2009 10:32:06

Så var det dags igen. Djurrättsalliansen har "avslöjat" vanvård vid svenska svingårdar, inte minst hos en för mig ganska närliggande svinproducent. Knappast mycket till avslöjande kan man tycka men uppenbarligen är en stor del av landets befolkning fortfarande omedveten (eller blundande) för att storskalig lönsam industriell produktion av kött inte går ihop med ett naturligt förhållningssätt till djur. Så oavsett hur representativt Djurrättalliansens ideologiskt sållade material är för svenska svingårdar, har de gjort ett bra jobb. Av det man kan se på bilderna som släppts via media kan jag bara konstatera att det är en milsvid skillnad mellan denna svinproduktion och den gård jag växte upp på, där vi hade som mest ett trettiotal suggor. Idag går det inte att överleva på en sådan liten produktion.

Utöver att man rättmätigt blir förbannad och ledsen över hur fjärmade såväl producenter som konsumenter verkar vara från ett leverne i samklang med livets grundläggande betingelser, är det tråkiga i kråksången att det här ger ytterligare vind i seglen till den ideologiskt hårt hållna veganrörelsen. I mina ögon är den utilitaristiska veganrörelsen, om jag vågar generalisera, lika fjärmad från ett naturligt leverne som de mer omedvetna köttkonsumenterna.

Om man lever med en tro på att allt är besjälat av rådare, att allt liv är heligt oavsett livsform, måste konsekvensen bli att vörda, vårda, bruka och äta med respekt. Det innebär att merparten av oss på något sätt måste ändra våra levnadsvanor. Vad gäller maten på faten handlar dessa förändringar inte om att bli vegan. Det är också tveksamt moraliskt sett för ett klimat på våra breddgrader. Däremot måste vi ta konsekvenserna av vad vi stoppar i oss. I praktiken betyder det:

# Ät en mindre andel kött, men uteslut det inte.

# Ät efter årstiderna (d v s en mindre andel produkter som fraktats långt).

# Ta till vara allt kött - sluta frossa i billiga filéer - filékött ska vara dyrt. Det kött du äter ska du vet varifrån det kommer, hur det är producerat och helst bör det vara lokalt producerat.

# Odlar du inte eget och har egen uppfödning - försök om möjligt köpa kött direkt av producenten. Har du inte möjlighet till det (vilket gäller en majoritet av befolkningen) så köp kött vars produktion är granskad utifrån principer om naturlig uppfödning. Idag är KRAV den märkning som ger tryggast vägledning i köttindustrin.

  • Comments(0)//agnefit.folktro.org/#post34

Jämtländsk folktro

FolktroPosted by Karl 22 Nov, 2009 19:16:59

TV-programmet "Sverige!" sände ikväll ett kort men intressant inslag om tron på småfolk - eller vittror som det heter där uppe - i jämtländsk fäbodmiljö. Som vanligt uttalade sig någon etonolog och andra med utifrånperspektiv men framför allt fick en kvinna komma till tals som själv levde nära vitterfolk:

"Vi tycker det är viktigt också att tala om att det finns en folktro och att den är ganska fast hos många, fastän dom kanske inte pratar vitt och brett om det. Men... visst finns de."

Så sant. Länk till programmet: http://svtplay.se/t/102887/sverige_ (inslaget börjar någonstans efter 24 min in i programet).

  • Comments(4)//agnefit.folktro.org/#post33

Kallelse till Julblot

BlotPosted by Karl 19 Nov, 2009 16:02:33

Vintersolståndet, måndagen den 21/12, håller vi julblot vid Hagstugan. Vi samlas vid 14-tiden dricker glödgat vin. Strax efter solens nedgång håller vi blotet och därefter julgille med medhavd julmat. Vi har fortfarande gott om potatis (trots katastrofskörd) och fixar en del sovel (vem som tar med bestämmer vi här eller över telefon). Om vädret tillåter tänder vi julelden vid midnatt, annars får vi nöja oss med eldkorgen.

Varmt välkomna!

  • Comments(1)//agnefit.folktro.org/#post32

Den där döden och livet och ättesjälen

LivsåskådningPosted by Karl 06 Nov, 2009 10:02:07

Efter vårt alvablot kom vi som höll vaka framåt nattkröken (Kent, Jonas och jag) in på den lilla frågan kring döden och själen. För min del var det ett givande samtal som fick mig att fundera vidare. Av en slump dök en liknande frågeställning upp på ett forum och jag tänkte publicera mitt inlägg även i vår tankebok. Dock med brasklappen att ord inte räcker långt i sammanhanget. Alla begrepp blir ändå bara mer eller mindre vackra metaforer för något vi vet lite om och tror desto mer. Å andra sidan handlar det om mer än ett teoretisk resonemang - för mig bottnar det i att söka förklara glimtar, känningar och minnen. Ni får gärna vända, vrida och klura vidare.

Ättesjälen är ett missbrukat begrepp. Vi skulle kunna tala om en universell "själ" som utgörs av alltet. Väven. I denna väv är själarna knutarna. Knutpunkterna. Ättesjälen är helt enkelt den del av väven som utgår från dig i centrum med dess omgivningar. För varje invidivid sträcker den sig olika långt och dess gränser är diffusa. Oftast handlar det om släktband men inte alltid. (Det är här de kvasivetenskapliga genetiska flumresonemangen villar bort en del nyhedningar.) Banden som bildas med ett fosterbröda/systerskap kan vara starkare än ett "blodsband" . Liksom ett adopterat barn. Eller en mycket stark och djup vänskap och kärlek. Ättesjälen har inget objektivt självändamål eller värde men den är en förutsättning och vi tillför alla något till den. Den bara är.

När vi dör återförenas vi med och tillför vi ättesjälen och därmed väven vår vård. På gott och på ont. Vi tillför ny kraft och nya färger. Vi ger den också nya fläckar och svagheter. När vi föds hämtas vården ur den gemensamma ättesjälen. På gott och på ont. På så vis utgör ättesjälen en viktig (kanske den enda viktiga) vägvisare för hur vi bör handla i livet. Allt vi gör - eller inte gör - för att uppfylla vårt öde påverkar ättesjälen i det lilla och väven i det stora. Vi har ett ansvar som går bortom individen och bortom livet.

En för många jobbig konsekvens av det här tankegodset, är att vi inte bär med oss vår person när vi dör. Åtminstone inte som vi tror oss känna oss själva i livet. På ett sätt borde det vara en befrielse. Samtidigt som det för de flesta är ofattbart svårt att lämna den lilla bubbla av kontroll och isolation vi skapar under vår korta livsbana.

Det är är naturligtvis inte alls så självklart och färdigtänkt för mig som det kanske låter. Men det finns något här som för mig (och blotlaget) kan vara en bas att vila mot när det kommer till frågor kring moral, födelse, liv, död, öde och ätt. Utan att låta sig begränsas av samtida populärvetenskap eller ideologiskt färgade tankar kring ättesjäl eller bokstavstrogen reinkarnation.

Jag är egentligen inte bekant med begreppet ättesjäl sedan barnsben. Men det kan fungera i brist på annat, av den anledningen att en ätt i mina öron kan vidgas utanför det vi idag kallar "släkt", vilket oftast exkluderar det mesta utanför en utökad kärnfamilj. Och som sagt - perspektivet på en ätt kan gott skilja sig något även mellan individer inom en familj. Vi kan alla ana vår ätt genom att placera oss i cirkelns mitt. Inom en familj möts cirklarna sannolikt, men överlappar inte helt.

Min fru utgör en stor del av min ätt. Hennes föräldrar en väsentlig men mindre del. För mina föräldrar är min fru numera en del av deras ätt men en mindre del än för mig. Våra barn, adopterat som biolgiskt, är båda bundna med lika starka varpar till vår gemensamma ätt. Skillnaden är att vår dotter, som har ett annat ursprung är vår son, också har en varp som når långt bort geografiskt men nära i ätten. Om hon själv vill - och får möjlighet - kan hon stärka de ättebanden när hon blir äldre. Om inte så förblir de vad de är idag. Jag har ätteband till mina kusinbarn som jag nästan aldrig träffat. Och en del kusiner som jag inte träffat på åtskilliga år. Men ättebanden till mina närmaste vänner är idag starkare än till många kusiner och kusinbarn.

Det är i nära relationer, i sann vänskap och i kärlek som varparna sträcks och binds samman. Men alla känslor och även den handlingar som är en konsekvens av våra känslor (och tvärtom) - såväl kärlek som hat, sorg som lycka, handling som apati - påverkar oss och därmed även ättesjälen.

  • Comments(1)//agnefit.folktro.org/#post31

Kallelse alvablot 2009

BlotPosted by Karl 03 Oct, 2009 23:02:36
Lördagen den 31 oktober håller vi alvablot vid viet i Hagstugan. Mer info om mat/husrum kommer senare men det blir (som vanligt) ett lite enklare arrangemang än det kommande julfirandet. Välkomna!

  • Comments(2)//agnefit.folktro.org/#post30
Next »